Säkerhet i första hand

19.mai.2007 @ 16:47
Vi startade klockan 22.00 kvällen den 15:e maj. Det var kallt, men inte råkallt, omkring -25 grader. Vi hade varmt te i termosen, Brynje Arctic närmast kroppen och nya batterier i pannlampan. Kroppen kändes toppen och spänningen var stor, vi var på väg mot toppen av Mt Everest.

image19

image20

Vi gick i kö, lamporna lyste som ett pärlband längre upp i fjällväggen. Vet inte helt vad jag gick och tänkte på men timmarna försvann, plötsligt var vi långt förbi midnatt och i närheten av 8 500 meter över havet. Britten framför mig hade stora problem och vi fick ofta vänta på honom. Han tappade fotfästet och blev hängande i de fasta repen flera gånger, utan kraft att komma upp på egen hand, First Step tog en halvtimma. Ett stycke efter First Step (8 600 m) kom jag ikapp Cato, glädjen var stor, såg framför mig att vi skulle ha gemensam rast, första på över fem timmar, och att teamet skulle samlas och gå tillsammans mot toppen. Kroppen kändes prima, upplevde inte ens att det var kallt. -Vi ska vända, sa Cato. Va?? -Vi vänder, fortsatte Cato. Vi har stått i kö nedanför Second Step i flera timmar och Dawa bedömmer risken för stor. Om det blir lika lång kö på vägen ner och vinden tilltar utöver dagen kan vi bli fast på fjället, Dawa är inte beredd att ta den risken. 

Att säkerheten skulle komma i första hand var vi överens om sedan ett år tillbaka och att Dawa var den som hade sista ordet över basecamp likaså. Egentligen ingeting att argumentera men jag och OH försökte oss ändå på en aldrig så liten diskussion: - Är det ok om vi fortsätter ett tag till och ser hur det utvecklar sig? - Well, I do not want to kill people, var Dawas enkla svar. Diskussionen var över.

Där och då, på 8 600 meter över havet, klockan 04.00 den 16 maj föddes den lilla gnutta av besvikelse som fortfarande bor i mig. Så nära men ändå så långt ifrån. Men det är ingen tvekan om att beslutet var rätt. Det var rätt därför att Dawa kunde ha fått rätt. Och vi hade ju beslutat att inte gambla med våra liv som insats. Om vädret hade slagit om kunde den 16 maj 2007 ha blivit en ödesdiger dag på Mt Everest. Under sina dryga 20 år på Everest har Dawa aldrig sett så mycket folk på det fjället. Risken är stor att tragedin Dawa var rädd för blir verklighet en dag, låt oss hoppas att vi slipper det.

Men jag ska klara leva med den lilla gnuttan besvikelse. Den fantastiska upplevelsen jag hade den natten uppväger både besvikelse och allt slit och elände fram dit. Att stå på 8 600 m när solen går upp och titta ut över Himalayas 6000-, 7000- och 8 000- meters fjälltoppar som ligger långt där nedanför är en magisk upplevelse. Trots dubbla lager med Brynje underkläder reste sig håret på armarna; den synen och den känslan ska jag ta fram många gånger i åren som kommer.

Ska jag göra det igen? Nej, varför skulle jag? Den fantastiska upplevelsen av att klättra Mt Everest har jag ju redan. Att använda två nya månader för att få uppleva de sista 200 meterna också vore idioti i min värld, en desperat handling för att bevisa för någon annan att jag klarar komma ända till toppen. Nej, det är livet för kort till, om jag får två hela månader till förfogande igen ska jag fylla dem med en ny unik upplevelse. Och jag har redan börjat drömma...

Nu väntar vi i BC på att all vår utrustning ska komma ner från fjället, våra 60 yak-oxar kommer visst med det om några dagar. Kroppen har börjat bete sig någorlunda normalt igen efter att ha varit fullständigt tömd på energi. Sista etappen (från camp 3 på 8 300 meter upp till 8 600 meter och så ner till ABC på 6 400 meter) tog över 20 timmar och var utan sömn i cirka 40 timmar, det kändes på kroppen. Men den hämtar sig fort, nu återstår bara att fylla på de 5-8 kilo som försvunnit, det ska bli en sann glädje ;-)  

Miljoner tack till alla er fantastiska människor som tappert följt oss från dag till dag, ni har betytt så mycket för mig, alla hälsningar från er ska printas och förevigas i dagboken tillsammans med härliga minnen från Chomolongma - Mother Godess of the Universe!

Camilla

PS!

Brita & Finn, blir verkligen skönt att komma hem och återuppta rutinerna med fasta middagar och ofta och regelbundna träffar ;-)

Eva-Liz. Så kul att höra från er, TACK! Hoppas allt är bra med hela familjen. Hälsa man, barn och föräldrar!

C1, vi firade 17 maj beyond belief. Gick 22 km i 17 maj tåg! Inte illa för en svensk?

Lillian and Jeanette, I had so much energy that night, I just walked and walked, thanks to both of you! Look forward to seeing you, hopefully soon!

Rolf. Tack för tips och råd. Vi bör ses så att jag kan smitta dig med Everest-virus. Våra föräldrar kan väl arrangera en date?

Hannisen. När ska vi på Aqua SPA? När ska vi bo i samma stad?

Lena, Ulle ? tack för hälsningar! Borde inte vi ses? Hälsa Stefan, Micke och alla barna!

Linda - Alla i gänget tackar för hälsningar och support! Hoppas verkligen vi ses snart, här eller där!

Elisabeth. TACK för hälsningar, TACK för att du följt med! Ses snart!

Ane - Våra gemensamma vänner bör väl ta ansvar för att vi ses över champis och tapas igen?

Well, John-Magne, jag var i alla fall precis under kanten på världens tak ;-) Kul att höra från dig, hoppas allt är bra
med dig!

Annicka, Desiree. Jösses, så kul att höra från er. 1000 TACK för en härlig hälsning!

Lotta, Juul. Kuul! TACK! Ska bli skönt att komma hem. Lämna tält och sovsäck för ett tag...

Kommentarer:
Postet av: Jeanette Widsjön

Förstår att du känner dej lite besviken och att ni fick vända när ni var så nära. Men du fick ju lära dej nåt av det också. Du vet ju nu att du kan och behöver inte bevisa det för alla andra.Det är verkligen att lägga bort sitt Ego. Och som du vet så är det vägen dit som är viktigast och inte målet. Och du verkar ju ha upplevt nåt otroligt vackert, som är få förunnat.
Tycker att du gjorde en fantastisk prestation och jag är väldigt glad för att du kommer helskinnad hem. Det som betyder mest för mej är den du är som person.....
KRAM Jeanette

19.mai.2007 @ 17:40
Postet av: Agneta Elvstrand

Puh, så skönt att höra att allt är bra med dej!! Det var jobbigt tyst några dagar,men vad jag förstår så hade ni fullt upp med att bara gå... Ja, jag är sååå grymt imponerad av dej,och att ni tog det säkra före det osäkra. Det är ju egentligen en större bedrift att klättra ner och vara lite besviken och frustrerad än när humöret är på topp. Sköt nu om dej och ät upp dej! Njut av livet!! Kram Agneta

19.mai.2007 @ 21:23
Postet av: Agneta Elvstrand

Hej,igen!! om du vill ha lite Ch-berg update:
http://blogg.aftonbladet.se/13271 Har skrivit om dej oxå. Hoppas det är ok!
Kram Agneta

20.mai.2007 @ 14:07
Postet av: Kussen Therese

Hej, Camilla
Skönt att hör att allt är bra med er!!
Mamma, Maria o mormor o dom hälsar =)
Karamar Kussen Therese

20.mai.2007 @ 16:48
Postet av: Lena Gustafsson

hej Camilla!
Jag ser verkligen fram att få träffa dig och höra om dina upplevelser.Det har varit så spännanade att följa dig på din vandring att det nästan känns tråkigt att det är slut. Du ska veta att det är många här hemma som har följt dig och frågat om dig. Själv har jag bara 5 v kvar tii mitt eget Mount Everest så om 3 v slutar jag att jobba och är hemma varje dag så är du fikasugen.......
Kram Lena
Stefan hälsar så mycket!

20.mai.2007 @ 16:53
Postet av: Pernilla

Skönt att höra att allt är bra med er! Förstår besvikelsen att behöva vända, men är glad att ni satte säkerheten först. Det är en otrolig bedrift att komma så långt som ni gjorde, glöm inte det!
Kram Pernilla

20.mai.2007 @ 18:15
Postet av: Linda Engmark

Du ska få världens största kram när vi ses. Det är så skönt att ni är helskinnade efter allt ni varit med om. Det du har gjort är helt fantastiskt. Sträck på dig!!! Mamma hälsar (Pelle och Isak oxå förstås:-))
KRAAAM LINDA

20.mai.2007 @ 21:16
Postet av: Petter Myrvold

Hei Cammilla,
Var litt spent på hva du skulle gi meg i fødselsdagspresang, den 16. mai... Vi controllere (de fleste av oss, da) liker jo ikke slik risiko.
Faktisk så ble jeg ganske fornøyd, og synes du og dine kan være stolte over å ha tatt en riktig og vanskelig beslutning, selv om det må ha vært sååå fristende å droppe fornuften et par timer.
God tur hjem!
Petter

20.mai.2007 @ 21:24
Postet av: Rolf Skogling

Hej Camilla,
Grattis igen, mycket starkt/klokt av er att vända. Var riktigt bekymrad där ett tag när jag såg väderprognosen och köerna.
Hoppas vi kan ses i sommar så du får berätta mer.
Vi hörs!
Rolf

21.mai.2007 @ 06:31
Postet av: Bo Skogling

Hej Camilla o Grattis !
Man brukar ibland säga att resan är själva målet och du har fått uppleva en fantastisk resa både inom dig själv, förberedelser och vägen upp. Att du inte nådde toppen spelar ingen roll. Du vet ju själv att du skulle ha klarat det om inte den långa kön hade funnits.
Det är skönt att ni är välbehållna nere. Det var en spänd väntan här hemma sista dygnen.
När du kommit hem och hämtat dig får du gärna komma och berätta om ditt äventyr. Det blir säkert fullsatt.
Vi hörs
Bosse

21.mai.2007 @ 10:09
Postet av: Marie Mattsson

Hej Camilla!
Det känns bra att veta att allt är bra med er.
Här i Gunnarskog har du många som följt dig på detta stora äventyr.Jag visste inte att du hade så mycket släkt här, har bla pratat med Astrid Lingeborg, hon tänker mycket på dig.
Hela min familj har följt dig under resans gång, barnen tycker att du är sååå cooool.
Det vore kul om vi kunde ses nångång.
Många varma kramar från Marie Mattsson

21.mai.2007 @ 10:36
Postet av: Christopher

Hejsan. Du känner inte mig men jag har kollat din blogg då jag har varit intresserad av Mt E och jag snubblade över din blogg när jag sökte rundor lite då jag visste att detta var Everest tider. . Jag har inga kunskaper eller liknande så jag respekterar verkligen det du har gjort... JAg gillar din syn att nu har du varit där och det får vara där det är... WOW.. Om man får fråga eller om du vill lägga en post på hur mycket en sån här sak kostar. Och även om du har några böcker du rekommenderar för en intresserad novis...
MVH
Christopher

21.mai.2007 @ 22:08
Postet av: Ulrika Thalin

Hej!
Skönt att ni mår bra. Vi pratar om dig på Centralskolan. Här kommer Arvikas diktare med en kommentar till er upplevelse på fjället.

Kônstit
Ja har svårt mä te å förstå alltihop
Dä ä länger kö te Mount Everest än te kassa på Coop
U. A. (Urban Andersson)

22.mai.2007 @ 12:58
Postet av: Albin Norén


Hej Camilla!
Otroligt häftigt att läsa om din strapats. Lycka till med nya äventyr!

Albin i Karlstad

25.mai.2007 @ 14:17

Skriv en ny kommentar:

Navn:
Husk meg ?

E-post:


URL:


Kommentar:


Trackback
Trackback-URL for dette innlegget:
http://app.nettblogg.no/trackback/ping/5443023
hits